Problembakgrund: Pensioner Àr en stor utgift för företagen och redovisningen av pensionerna Àr invecklad. Under 2005 fick företag som följer IFRS/IAS standarder en möjlighet att redovisa aktuariella vinster/förluster pÄ ett nytt sÀtt Àn tidigare. DÄ företagen tidigare kunde vÀlja mellan att redovisa direkt mot resultatrÀkningen eller genom att tillÀmpa korridorregeln kom nu Àven möjligheten att redovisa direkt mot det egna kapitalet. Det har nu gÄtt en tid sedan det nya redovisningssÀttet introducerades och vi intresserades av att veta:Hur redovisar de stora börsnoterade företagen i Sverige sina aktuariella vinster/förluster. Dessutom blev vi intresserade av att veta vad som kÀnnetecknar företag som redovisar enligt de olika redovisningsmetoderna.Syfte: Eftersom tre Är har gÄtt sedan införandet av den nya redovisningsprincipen infördes anser vi det intressant att undersöka hur de börsnoterade företagen i Sverige redovisar sina aktuariella vinster/förluster.

Den Svenska Basketligan Àr en av fÄ europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillÀmpar det stÀngda seriesystemet inom lagidrott. Sedan sÀsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i basket varit stÀngd och upp- och nedflyttning har vilat pÄ framförallt ekonomiska skÀl, och inte sportsliga. Detta Àr vÀldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra ligans karaktÀr stÀngd Àr att mÀstarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och regionala sammanhang Àr oregelbundna.I uppsatsen tillÀmpas ett systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och kompetensutveckling anvÀnds som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras synpunkter pÄ hur ligans struktur pÄverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.Studiens resultat pekar pÄ att det finns stora möjligheter till en förbÀttrad internationell konkurrenskraft, men att det krÀvs förÀndringar i strukturen och synen pÄ vad basketligan har för syfte..

Problembakgrund och syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka huruvida det finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i bolagens Eget kapital. Enligt pensionsredovisningsforskningen finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i total Eget kapital. Enligt Amir skapar redovisning av aktuariella vinster och förluster mot Eget kapital (totalresultatet) upphov till volatilitet i Eget kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om forskningen som pÄvisar detta samband Àven stöds gÀllande Large Cap bolagen i Nasdaq OMX Nordic Stockholm. StÀmmer det att bolag som redovisar pensioner mot Eget kapital (totalresultatet) pÄvisar större volatilitet i Eget kapital Àn bolag som anvÀnder andra pensionsredovisningsmetoder? Detta Àr den grundlÀggande problemstÀllningen i uppsatsen.Metod: För att svara pÄ syftet anvÀnder vi oss av bolagens Ärsredovisningar dÀr vi undersöker vilka pensionsredovisningsmetoder bolagen vÀljer och volatilitet i total Eget kapital mellan Ären 2006-2011.

Införandet av IAS 19 Employee Benefits medförde förÀndringar och nyheter i Svenska börsnoterade bolags sÀtt att redovisa förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. IAS 19 stÀller krav pÄ en enhetlig redovisning av ett företags samtliga pensionsförpliktelser. Standarden fordrar en nuvÀrdeberÀkning av pensionsförpliktelsen utifrÄn aktuariella antaganden faststÀllda av företaget samt en ökad upplysningsplikt för att underlÀtta bedömningen av pensionsskulder och pensionskostnader. Just redovisningen av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner ses av mÄnga som komplicerat varför vi sÄg det som en utmaning att fördjupa oss i detta. VÄr problemformulering blev dÀrför:Hur redovisar företag sina förmÄnsbestÀmda pensionsplaner enligt IAS 19?Syftet med vÄr studie Àr att nÀrmare granska de aktuariella antaganden som företagen faststÀller samt hur processen med att ta fram antagandena ser ut.

BAKGRUND OCH PROBLEM: IAS 19 Ă€r en erkĂ€nt komplex standard som efter flera tidigare förĂ€ndringar nu Ă„terigen Ă€r föremĂ„l för omarbetning. En av förĂ€ndringarna Ă€r att korridorregeln som alternativ för redovisning av aktuariella vinster och förluster tas bort. Forskning visar att mĂ„nga företag samlat pĂ„ sig stora pensionsförpliktelser och det kan dĂ€rför finnas viss skepsis kring förĂ€ndringen. DĂ€rför Ă€r det intressant att diskutera effekterna av förĂ€ndringen.SYFTE: Att diskutera vilka effekter den föreslagna förĂ€ndringen pĂ„ IAS 19 kan fĂ„ pĂ„ företags finansiella stĂ€llning och resultat samt redovisningens förmĂ„ga att uppfylla de kvalitativa egenskaperna.AVGRÄNSNINGAR: Uppsatsen fokuserar pĂ„ den del i utkastet som handlar om korridorregelns borttagande. Undersökningen omfattar bara företag noterade pĂ„ Nasdaq OMX Large Cap samt 60 av 227 st.

Bakgrund och problem: International Accounting Standard 19 har fram till 2005 angivittvĂ„ alternativa redovisningsprinciper gĂ€llande aktuariella vinster och förluster, redovisningdirekt via resultatet eller korridorregeln. År 2006 publicerade IASB ett tillĂ€gg i IAS 19 sominnebar en möjlighet att redovisa via eget kapital, det hĂ€r medförde att företag somredovisade pensionsskulder enligt IAS 19 stod inför ett val mellan tre redovisningsprincipergĂ€llande aktuariella vinster och förluster. TillĂ€gget i standarden resulterade i att svenskaföretag kunde nĂ€rma sig de amerikanska och brittiska redovisningsstandardena gĂ€llandeaktuariella vinster och förluster.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur svenska börsnoterade företag som tillĂ€mparIAS 19 redovisar aktuariella vinster och förluster. Vidare Ă€r syftet att undersöka motiv ocheffekter av ett byte av redovisningsprincip frĂ„n korridorregeln till redovisning via eget kapitalrespektive motiv till en fortsatt tillĂ€mpning av korridorregeln.Metod: Uppsatsen baseras pĂ„ bĂ„de kvantitativa och kvalitativa studier. Den kvantitativastudien bestĂ„r av en granskning av 85 svenska börsbolags Ă„rsredovisningar.

Background to problem: Pensions play a big role in people's lives when life expectancy continues to increase. Companies can choose different ways of reporting their pension plans, and within the defined benefit pension plan poses the actuarial gains and losses that can be reported based on three different methods. Only one method will exist from 2013, how will the companies that use the other two handle the new situation?Purpose: Investigate why different companies have chosen to report its actuarial gains and losses along the corridor approach, directly against income or directly in equity. How will the companies that use the corridor method manage the situation when it will only be allowed to report in other comprehensive income as of 2013 and how will this affect them.Methodology: Data was collected through qualitative questionnaires sent to companies listed on Nasdaq OMX Nordic Stockholm, Large Cap and Mid Cap, and a qualitative interview.

Den information som företag lĂ€mnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det Ă€r dĂ„ av stor vikt att informationen Ă€r tillförlitlig, vilket i sin tur Ă€r beroende av egenskaperna hos det som mĂ€ts.År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förĂ€ndring var att företagen, istĂ€llet för Finansinspektionen, skulle ta fram mĂ„nga av de antaganden som behövs vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor pĂ„verkan pĂ„ företagens finanservilket innebĂ€r en risk att de anvĂ€nds i earnings management-syfte.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka huruvida ett företags finansiella situation pĂ„verkar dess val av aktuariella antaganden vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna.De kvantitativa data som undersökningen bygger pĂ„ insamlades frĂ„nĂ„rsredovisningar frĂ„n 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hĂ€mtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i Ă„rsredovisningarna för Ă„r 2004 och 2005.

Problembakgrund: FörmÄnsbestÀmda pensionsplaner Àr kÀnda för sin höga grad av osÀkerhet, dÄ ett antal svÄra bedömningar tvingas göras. Dessa bedömningar kallas aktuariella antaganden. RedovisningsrÄdets rekommendation 29, som Àr en svensk motsvarighet till IAS 19: ErsÀttningar till anstÀllda, började gÀlla den 1 januari 2004. Dock innebar övergÄngen till IAS 19 en stor förÀndrig för de berörda bolagen dÄ det tidigare redovisningssÀttet skiljde sig avsevÀrt frÄn det nyinförda, frÀmst vad det gÀller ersÀttning efter avslutad anstÀllning i form av pension. FaststÀllande av de aktuariella antagandena var en vÀsentlig skillnad för bolagen.

Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU vÀlja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsÄtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förÀndringarna innebar att tvÄ av de tidigare tre alternativen togs bort. DÀribland korridorregeln som tillÀt bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsÄtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jÀmförbarheten och transparensen i Ärsredovisningar och skapa ökad förstÄelse kring hur bolagens pensionsplaner pÄverkar de finansiella rapporterna. Dock trÀdde den nya standarden ikraft sÄ sent som den 1 januari 2013 och mÀrktes dÀrmed först i de finansiella rapporterna som publicerades under 2014.

Bakgrund och problem: IAS 19 genomgÄr en ny förÀndring dÄ en av redovisningsmetoderna för aktuariella vinster och förluster avskaffas. Korridormetoden, som fungerar som en utjÀmningsmekanism Àr den mest frekvent tillÀmpade metoden av stora börsnoterade bolag i Sverige. Avskaffningen av metoden vÀntas fÄ effekter pÄ dessa företags finansiella stÀllning dÄ företag 2013 kommer tvingas ta fram sina oredovisade aktuariella förluster och redovisa dessa i sin helhet.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera berörda aktörers uppfattning om nya IAS 19 som trÀder i kraft 2013 samt vilken pÄverkan den förvÀntas ha pÄ börsnoterade företag som idag tillÀmpar korridormetoden.Metod: Genom intervjuer inhÀmtade vi material av kvalitativ natur. Data av denna karaktÀr Àr bÀst lÀmpad för vÄr studie dÄ vi vill undersöka instÀllningar till en förÀndring som Ànnu inte har trÀtt i kraft och som kommer beröra företags finansiella rapportering.Resultat och slutsats: Kritiken frÄn tvÄ av de tillfrÄgade gÀllande korridormetoden rör inte den utjÀmningsmekanism som finns, utan snarare att metoden inte har genomfört sitt syfte som man upptÀckt pÄ senare Är.  Detta har i sin tur lett till att företag samlat pÄ sig stora aktuariella förluster i samband med sina pensionsÄtaganden.DÄ IAS 19 har krÀvt flera omarbetningar och den senaste modifieringen av standarden kan ses som en tillfÀllig lösning tills att man kommer fram till en metod som speglar skulden pÄ ett mer korrekt sÀtt. Borttagandet av korridormetoden har enligt respondenterna fler fördelar Àn nackdelar vilket för pensionsredovisningen vidare i utvecklingen.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.

Den information som företag lĂ€mnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det Ă€r dĂ„ av stor vikt att informationen Ă€r tillförlitlig, vilket i sin tur Ă€r beroende av egenskaperna hos det som mĂ€ts.År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förĂ€ndring var att företagen, istĂ€llet för Finansinspektionen, skulle ta fram mĂ„nga av de antaganden som behövs vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor pĂ„verkan pĂ„ företagens finanservilket innebĂ€r en risk att de anvĂ€nds i earnings management-syfte.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka huruvida ett företags finansiella situation pĂ„verkar dess val av aktuariella antaganden vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna.De kvantitativa data som undersökningen bygger pĂ„ insamlades frĂ„nĂ„rsredovisningar frĂ„n 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hĂ€mtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i Ă„rsredovisningarna för Ă„r 2004 och 2005.

Den information som företag lĂ€mnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det Ă€r dĂ„ av stor vikt att informationen Ă€r tillförlitlig, vilket i sin tur Ă€r beroende av egenskaperna hos det som mĂ€ts.År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förĂ€ndring var att företagen, istĂ€llet för Finansinspektionen, skulle ta fram mĂ„nga av de antaganden som behövs vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor pĂ„verkan pĂ„ företagens finanservilket innebĂ€r en risk att de anvĂ€nds i earnings management-syfte.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka huruvida ett företags finansiella situation pĂ„verkar dess val av aktuariella antaganden vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna.De kvantitativa data som undersökningen bygger pĂ„ insamlades frĂ„nĂ„rsredovisningar frĂ„n 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hĂ€mtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i Ă„rsredovisningarna för Ă„r 2004 och 2005.